Discountketten dürfen keine Geschäfte eröffnen – obwohl die Kunden dies wünschen

En miljon svenskar har inte tillgång till lågprisalternativ när de ska handla mat, slår Konkurrensverket fast i en rapport. På många mindre orter hör den närmaste butiken, och den näst närmaste, till samma kedja.

Att det ser ut på det här sättet kan bero på att kommunerna enligt Plan- och bygglagen har rätt att bestämma var man får etablera livsmedelsbutiker, och hur stora de får vara.

– Det är konstigt att de ska veta bättre än vi i branschen vad som är en bra plats för en butik och om den skulle bära sig, säger Heinz Möller, etableringschef på lågpriskedjan Willys.

**Enligt honom använder** en del kommuner livsmedelstillståndet i Plan- och bygglagen som ett verktyg för att reglera konkurrensen och hålla nere antalet aktörer. Det görs bland annat genom att begränsa ytan för nya butiker.

Lågpris kräver ofta stora volymer och stora lokaler.

– Trots att vi har anpassat oss och gjort oss skalbara så att vi ska rymmas i mindre lokaler, och att vi är flexibla med plats och tar hänsyn till miljö, så nekas vi ofta i alla fall. Det finns platser där vi försökt etablera oss i 5–10 år, vi har kämpat och kämpat för att få komma dit, men man kommer hela tiden med nya hinder, säger han.

Enligt Willys rör det sig om ett 20-tal kommuner som man ansökt om att få etablera sig i, men stött på patrull. Men det finns också de som tar emot dem med öppna armar. Ibland är det när man vill etablera en andra eller tredje butik som det blir stopp.

– Det finns vita fläckar på många ställen, men där vi stött på patrull är framför allt i de sydvästra delarna av Sverige, där vi känner att vi hade kunnat öppna ett stort antal butiker.

– Det är väldigt frustrerande eftersom vi dagligen får samtal från kunder som vädjar om att vi ska etablera oss, där vi kan göra skillnad för deras vardag och ekonomi, säger Heinz Möller.

**Bilden styrks av en expertrapport av** utredaren Kristina Alvendal om ineffektivt stadsbyggande, som berör frågan om butikskedjornas möjligheter att etablera sig.

Enligt rapporten motverkar många kommuner konkurrens från lågprisaktörer. Ofta rör det sig om en osäkerhet kring hur etableringarna ska hanteras. Det kan handla om frågor som social hållbarhet, miljö, den ökade trafiken, eller farhågor om att städernas centrum ska slås ut om lågprisbutiker får etablera sig utanför dem.

– En del kommuner säger rent ut att ”vi behöver inget lågpris”. En del säger ”här ska vi inte ha livsmedel, det är fel placering”. En tredje aspekt är att när kommuner i dag planerar för en ny stadsdel eller nya kvarter så planerar de inte in tillräckligt stora lokaler i bottenvåningen, så det finns helt enkelt inte plats, säger hon.