Alte Bahn drängt LKAB – erwägt Touristenbusse zur Lösung der Krise

Gammal järnväg pressar LKAB – överväger turistbussar för att lösa krisen

Gruvjätten LKAB pumpar in miljarder i den svenska statskassan. Men en gammal, sliten och tungt trafikerad järnväg är ett hinder för en ny superfyndighet som ska minska Europas beroende av Kina.

Gruvjätten riskerar nu historiska nedskärningar och överväger att köpa in turistbussar för att minska trängseln på järnvägen.

Kiruna, januari 2023.

Energiminister Ebba Busch (KD) ler inför de internationella medierna, väl medveten om att de inom några minuter kommer att kabla ut en världsnyhet från EU-toppmötet i Kiruna.

Statliga LKAB ska spela en nyckelroll för den gröna omställningen i EU genom att bryta sällsynta jordartsmetaller som krävs till elbilar, mobiltelefoner och vindkraftverk. Europas största fyndighet i sitt slag, får journalisterna höra.

Råvaror som i nuläget inte bryts någonstans i unionen, utan främst kommer från Kina som dominerar marknaden.

– Klockan tickar för den gröna omställningen, säger hon.

https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/1d3ec5bd-7f54-45ba-9525-9b06db92fda2.jpeg?io=1&width=1010

(EU hoppas att LKAB:s nya fyndigheter i Kiruna kan bidra till att minska råvaruberoendet från Kina och andra länder. Redan i dag kommer drygt 90 procent av Europas järnmalm från Norrbottens län.)

En halv kilometer ovanför henne rullar ännu ett tåg ut ur gruvsamhället på landets tyngst trafikerade järnväg.

Farten ökar. Snart avgår nästa ekipage med norrbottnisk järnmalm. Och nästa. Varje gång med en last värd omkring tio miljoner kronor.

Sveriges egen sedelpress som i genomsnitt fyller på statskassan med sju miljarder per år. Nästan lika mycket som regeringen satsar på att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna under 2025.

Men efter att EU-topparna lämnade Kiruna för två år sedan har ett gammalt problem seglat upp på nytt.

Malmbanan.

Järnvägen som knyter ihop norrbottniska gruvorter med hamnarna i Luleå och Narvik, och sammanlänkar EU:s skafferi av mineraler med resten av världen.

Banans bristande kapacitet har lett till en miljardsmäll för de svenska gruvbolagen. Och nu riskerar inte bara Norrbotten och Sverige att drabbas – utan hela Europa.

https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/4eab9617-07e5-4bfb-a7c5-09c21f630ff9.jpeg?io=1&width=520

(Ena dagen kan lokföraren Terje Abrahamsen uppleva en stjärnklar himmel för att nästa dag möta en vit vägg av snörök som yr mellan fjälltopparna. Varje årstid har sina utmaningar, men han har inte själv råkat ut för någon större olycka på Malmbanan.)

Några mil väster om Kiruna slingrar sig ett malmtåg fram mellan fjällstugor och höga berg.

Terje Abrahamsen höjer volymen på radion i lokförarhytten. Oftast P4 Norrbotten, en kanal som rapporterat om Malmbanan i snitt var fjärde dag det senaste året.

Han kör världens starkaste lok i ett land som producerar 93 procent av Europas järnmalm.

Och mer kan det bli.

LKAB:s så kallade Per Geijer-fyndighet som presenterades under EU-toppmötet innehåller enorma mängder järnmalm, fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Så pass mycket att LKAB vill öka produktionen och tågtransporterna med uppemot 50 procent under 2030-talet.

Ännu fler miljarder till statskassan medan Europas råvaruförsörjning tryggas, samtidigt som Kina-beroendet minskar och den lokala arbetsmarknaden gynnas.

Eller?

https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/ff7e1b31-689f-4d34-a85e-e250bf3a2967.jpeg?io=1&width=1010

(För drygt hundra år sedan var Malmbanan först ut att elektrifieras i Sverige. Nu lider järnvägen av kapacitetsbrister och har drabbats av en rad olyckor på senare tid. Bland annat här i Vassijaure.)

Sedan 2019 har nio allvarliga urspårningar skett på Malmbanan och rekordmånga störningstimmar har registrerats, enligt uppgifter från Trafikverket.

– En incident kan ske i princip var som helst. Det är inte större risk på det ena eller andra stället. Man vet aldrig vad man möter i nästa kurva, säger lokföraren Terje Abrahamsen.

Det spelar ingen roll att ett fullastat malmtåg bara körs i 60-70 kilometer i timmen. När ett haveri sker blir skadorna enorma och hindrar trafiken i båda riktningarna.

Som förra vintern, då två stora urspårningar nära norska gränsen stoppade alla tåg mot Narvik under 76 dagar. Järnmalm lades på hög och när banan skulle öppnas gick det bara någon månad innan trafiken återigen begränsades för Trafikverkets planerade banunderhåll. Statens haverikommission har i ett preliminärt utlåtande konstaterat att urspårningen som skedde i Vassijaure i december 2023 sannolikt berodde på ett sprucket hjul.

Ett år senare lider gruvbolagen LKAB och Kaunis Iron fortfarande av sviterna från haverierna.

Urspårningar på Malmbanan de senaste fem åren

• Allvarlig urspårning under färd

• Övriga urspårningar har skett i samband med växling på bangårdar eller har involverat arbetsfordon

https://api.quickshot-widgets.net/uploads/2024/12/Webb_malmbanan_dec_2024-1733758291752.png

För Kaunis Iron bidrog förra vinterns problem på Malmbanan till merkostnader på uppemot 200 miljoner kronor. Till detta kommer minst lika mycket i förlorade intäkter eftersom malmen som lagts på hög säljs i en tid när priserna sjunkit på världsmarknaden.

– Förtroendet för Sverige som stabil exportnation minskar. Kunder har börjat fråga om transportrisker på ett sätt som vi aldrig mötts av tidigare, säger bolagets vd Klas Dagertun.

För LKAB blev effekten särskilt tydlig under det första kvartalet 2024 – med 6,5 miljarder kronor i minskad omsättning jämfört med året innan, enligt public affairs-direktören Niklas Johansson.

– Det syntes i bnp-siffrorna för Sverige. Ett rejält hack. Det visar vad Malmbanan betyder för Sveriges export.

Och värre kan det bli.

https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/fb8df4fa-a56c-4fc9-8220-3fc8f8b1db7c.jpeg?io=1&width=1010

(I den nordnorska hamnen Narvik väntar ännu ett fartyg på att fyllas med järnmalm som ska vidare ut i Europa. Men hamnen och Malmbanan är också viktig för försvaret, turismen och andra delar av näringslivet)

Sårbarheten och begränsningarna har gjort att LKAB redan tvingats lägga delar av sin produktion i malpåse, trots att den är lönsam. Nu varnar bolaget också för att ett pelletsverk med tillhörande anrikningsverk och gruvproduktion kan behöva stängas om läget inte förbättras.

Det skulle leda till minskade intäkter på uppemot fem miljarder per år och uppsägningar av hundratals personer – nedskärningar på en nivå som bolaget inte varit i närheten av sedan gruvkrisen på 80-talet.

– Vi kan inte på något sätt blåsa faran över, säger Niklas Johansson.

Problemen har diskuterats på nästan varje möte mellan LKAB och företrädare för staten under det senaste året, vilket framgår av mötesdokument som DN tagit del av. Exempelvis i somras, då Malmbanans kapacitet fanns högst upp på listan över risker och hot i en presentation.

Först därefter nämndes bristande tillgång till el, tillståndsprocesser, kompetent arbetskraft och subventioner i omvärlden som industrin redan brottas med.

Norrsken som dansar över bergstopparna och andra naturupplevelser får människor från hela världen att flockas i Abisko, Björkliden, Riksgränsen och de andra fjällorterna där persontåget stannar längs Malmbanan. Turismen har utvecklats till en miljardindustri i området och enligt organisationen STF är järnvägen avgörande för utvecklingen.

https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/84153c25-6a57-402f-a137-c20cc7e7313b.jpeg?io=1&width=1010

(Malmtågen har blivit större, starkare och tyngre, men underhållet har halkat efter. Utmaningen är att rusta upp banan utan att påverka den redan befintliga tågtrafiken alltför mycket, enligt Trafikverket. )

Men Malmbanan är också viktig för att frakta förnödenheter till Nordnorge, militära ändamål och export från området.

Och nu kommer nya aktörer i spåren av den gröna omställningen. Exempelvis Stegra som ska tillverka grönt stål i Boden. Bolaget måste importera järnmalm från Brasilien och Kanada eftersom Malmbanan inte räcker till för att transportera råvaran från LKAB.

Den ökade konkurrensen på banan gör att det blir allt vanligare att Terje Abrahamsen och hans kollegor meddelas om tågmöten och måste stanna de 750 meter långa ekipagen på parallella mötesspår.

Anledningen är att banan inte bara lider av ett eftersatt underhåll – den är också enkelspårig. Ungefär som en motorväg med en enda fil som trafiken i båda riktningarna ska dela på.

Då är det bara att vänta. Ibland några minuter, ibland uppemot 45 minuter om det är flera tåg som ska passera. Och nu har en ny debatt blossat upp.

Störningstimmar på Malmbanan

Det kan finnas flera anledningar till störningarna och beror inte nödvändigtvis på något banrelaterat.

Graf

https://imgur.com/a/IOGDGDU

Vilka tåg ska prioriteras? Vilka måste flytta på sig?

Till skillnad mot turister så kan järnmalm i de här mängderna inte transporteras på väg, men utan persontågen drabbas besöksnäringen.

– Vi hade löst många problem med ett dubbelspår. Då hade inte banan varit lika känslig för störningar och vi hade kunnat köra betydligt mer, säger lokföraren Terje Abrahamsen.

Ett dubbelspår.

Frågan har diskuterats i åratal, men innan något händer måste en sådan utbyggnad analyseras och pekas ut i den nationella infrastrukturplanen. Inte förrän 2026 fattas ett formellt beslut av regeringen.

Dere får beklage at jeg skriver på norsk, men jeg vil gi litt perspektiver på dette fra norsk hold og fra Narvik spesielt:

LKAB har tidligere også snakket om dette ønsket om å legge beslag på hele Ofotbanen/Malmbanan ved å flytte persontransport over på buss. Fra norsk side har man sagt at det er uaktuelt. Det er mange på norsk side som har hytter mellom Narvik og Riksgränsen, og som er helt avhengig av å kunne ta toget både til og fra. Den eneste stasjonen som ligger til slik at man kan ta buss dit er Bjørnfjell, som ligger like ved Riksgränsen. Rombak, Katterat og Søsterbekk kan ikke nås med bil. Utover dette vil buss i stedet for tog mellom Narvik og Kiruna være til hinder for turistinntekter i Norge.

I stedet for å forsøke å ta over Malmbanan bør LKAB (og den svenske stat) sette krav om bygging av dobbeltspor. På norsk side nedprioriteres dette stadig, og i Oslo vet man gjerne ikke om at denne banen i det hele tatt eksisterer. Om det kommer et svensk initiativ om bygging av dobbeltspor, så kommer den norske regjeringen til å være nødt til å gjøre det samme på norsk side.

Snälla Sverige – bygg dubbelspår!

Varför är staten så ovillig att investera? Saknas det alltid ett perspektiv i de här artiklarna där statens analys tydligt visar att det är en förlustaffär?

Sverige är och spås fortsätta vara i en lågkonjunktur under 2025 och 2026 enligt Konjunkturinstitutet. Om man vill lyfta ekonomin med lite finanspolitik är läget alldeles utmärkt.

Är det fel väljare som lever i området? Den förra regeringen fick väl iofs inte heller till något betydande.

Infrastruktursatsningar bör vara solklara exempel på satsningar staten kan låna till. Kommande generationer kan absolut vara med och betala för investeringar de väntas gynnas av.